När Idékraft startade sin Kvalificerade Yrkesutbildning i projektledning, så ville vi ha människor, studenter, med vilja, engagemang och drivkraft. VED blev ett uttryck på utbildningen – På Idékraft fanns många människor med VED. Det är ganska lätt att bedriva utbildning om man får ett gäng motiverade deltagare. Det ger färg och glöd åt innehållet.
I projektet Gnistan, med deltagare från bl a gymnasiet och förskolan har vi reflekterat en hel del kring just motivation. Entreprenöriellt lärande handlar ju om att stimulera bl a motivationen. På förskolan är motivationen, den inre drivkraften hög och på gymnasiet är motivationen ofta låg. I ett arbetslag har vi läst en C-uppsats om motivation ”Motivation i lärandet” och haft det som utgångspunkt för våra diskussioner. I uppsatsen resonerar författaren kring uttrycket ”Det var bättre förr” Hon konstaterar att det inte alls var bättre förr. Motivationen var högre när utbildning/skola var ett alternativ till hårt kroppsarbete.
Det är fantastiskt när man känner sig motiverad och det är fantastiskt att möta motiverade människor, deltagare och elever. Det är lika tråkigt när människor inte hittar motivationen. Det är mycket med skolan som motverkar inre motivation, t ex att man i princip måste gå i skolan. Betyg, bedömning, 40 min lektioner, facit, prov. På vilken arbetsplats får du en uppgift att lösa där du inte får använda hjälpmedel eller samarbeta med någon? Stora klasser som många inte känner sig trygga i. Tänk om lärarna fick jobba 2 och 2. Tänk om man kunde varva stillasittande med fysisk rörelse och aktivt skapande. ”Det bor en sund själ i en sund kropp” sa Francois Rabelais på 1600 talet. Tänk om man lärde sig mer om hur man frågar än hur man svarar.
Det har forskats kring framgångsrika team och vad som skapar resultat i projekt. Finns det motivation blir det ju också resultat. Framgångsrika team kännetecknas bl a av trygghet, tydliga mål, kreativitet, personligt och engagerat ledarskap och delaktighet. Företag skickar sina medarbetare på utbildning för att de skapa rätt förutsättningar på arbetsplatserna. Hur skapar vi rätt förutsättningar för varje enskild elev?
Barn borde ha ett än större behov av trygghet, att bygga relationer, som någon lärare på seminariet berättade om en mattelärare som sagt ”jag bygger relationer först, annars går det inte att lära ut matte”. Forskning har ju också visat att det är de med stort självförtroende som blir riktigt duktiga på matte och för gott självförtroende krävs trygghet.
Basbehoven enligt Maslows behovstrappa pratade en annan lärare om. Att känna sig trygg, säker och ha goda relationer som en bas för motivation att lära.
De flesta lärare vill så mycket och har massor av idéer och gör vad de kan inom de ramar de har. Jag tror vi måste jobba mycket hårdare för att skapa trygghet i klasserna. En väg är naturligtvis mindre klasser. Jag tror att vi måste tänka nytt när det gäller hindrande strukturer. Betyg i ordning och reda hjälper inte. Det är att angripa symptomen. Gå till botten med strukturproblemen. Vi sitter fast i ett uråldrigt sätt att tänka skola, undervisning och lärande. Se gärna http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U och http://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc
/Marie
